Niklas residens

Efter två månader på lidl, varav merparten av tiden i kassan, har jag lärt mig flera saker som borde vara självklara för vem som helst, men som uppenbarligen inte är det. Utan inbördes ordning listar jag således saker man INTE ska göra när man står i kön för att betala i en butik.

*När kassören kollar om 500-lappen är äkta, skämta inte om att du har gjort sedeln själv. Det är inte roligt första gången man hör det, och det blir inte roligare bara för att man får höra det flera gånger per dag. Du som säger det har inte kommit på något fyndigt eller lustigt. Du har kommit på ett torrt och tråkigt skämt som är en kassörs mardröm. Gratulerar.

*Lyssna på vad jag säger! Om kassan inte är bemannad och jag säger ”kassa 3” och pekar på kassa 3, gå då inte till kassa 2 bara för att jag går genom den gången för att komma till båset. Hur svårt är det att förstå?

*Släpp inte saker överallt! Om man inte ska ha en vara går det bra att gå tillbaka med den där man tog den. Om man inte orkar så går det bra att ge den till kassören eller någon i butiken som kan gå tillbaka med den. Vad som inte går bra är däremot att släppa varan där man stod och hoppas att någon annan tog hand om det. Idag bar jag tillbaka, bland annat: bearnaisesås som låg bland jordnötterna, frysta grönsaker som låg bland godiset i kassan, juice som stod där man lastar ur korgen (hur fan tänker man om man lämnar någonting där?), läsk som var slängd bland paprikorna och så vidare. Är det så jobbigt att gå tillbaka med saker och ting? Gör ni så hemma också, och släpper saker runt omkring er? Idioter.

*Gnäll inte på sådant som jag inte kan göra något åt. Jag kan inte göra något åt att påsarna går sönder när ni använder de som soppåsar sen. Min chef kan inte göra något åt det. Hans chef kan inte göra något åt saken. Om det känns som ett så jättestort bekymmer så rekommenderar jag att ni ska ringa huvudkontoret. Tro inte heller att du kommer med en världsnyhet som kassören aldrig har hört förut. Om det går att klaga på så har det sagts förut, och dit tjat uppskattas inte.

*Ge fan i att klappa fingrarna i bänken när kassören räknar din växel! Det är otroligt stressande, och om du nu har så jäkla bråttom så kunde du väl gett mig jämna pengar? Eller ännu hellre: betalat med kort!

*Betala inte med 500-lappar när du köper för struntsummor. Okej? Betalkort finns av en anledning, och den anledningen är inte att du ska gå till en bankomat och ta ut en massa 500-lappar för att betala med i kassan. Om du nu prompt känner att du vill betala med sedlar och inte med kort, så ta ut 100-lappar istället! 500-lappar är jobbiga att växla, sämre ur rånsynpunkt och ger dessutom upphov till dåliga skämt. Se ovan.

*vänd streckkoden neråt eller emot dig! Hur jobbigt är det egentligen att tänka efter i 1 sekund när du lägger upp varorna och vända streckkoden rätt? Är den ansträngningen verkligen så stor? ”Men kassören vänder ju ändå på varan när den kommer fram till honom!!!1122211” kanske någon säger. Men vad beror det på då? Jo, att sådana som du är för lata/”bättre än andra” för att vilja hjälpa till det allra minsta.

*När jag tar betalt för en viktvara, säg inte kilopriset! Jag har en egen kod för viktvaror och att veta kilopriset hjälper mig inte ett dugg.

*Lägg inte olika varor i samma fryspåse bara för att de kostar samma sak! Skulle ni lägga äpplen och päron i samma påse, bara för att båda kostade 13:90 kilot? Nej just det, så varför då blanda gul och röd paprika? Kilopriset är oviktigt för mig, som ovan nämnt.

*Läs själva vad varor kostar! Hur jobbigt är det att lyfta blicken 10 centimeter och kolla priset själv? Det är en sak att be mig kolla upp priset på varor där det saknas skyltar, men när jag får frågor om varor där priset står extremt tydligt utmärkt om man bara orkar lyfta blicken och titta efter så blir jag less.

Det finns säkert fler saker, men det här är vad jag kommer på nu. Gör som jag säger så får du en bra kassör. Gör tvärt emot så får du det bemötande du förtjänar.